söndag 12 februari 2017

Varför hör vi inget från rymden?

Duger väl inte till att kommunicera med
rymden men var effektiva för att förstärka
 ljudet från annalkande bombplan.

I 50 år nu har amerikanska SETI (Search for Extraterrestrial Intelligence) lyssnat efter signaler från en bebodd planet nånstans därute i rymden utan att uppfånga något som kan tolkas som meddelanden. Forskare vid University of California at Davis har nyligen lagt fram en teori om att vi kanske borde använda oss av andra sätt för kommunikation, exempelvis sådana ljud som valarna använder eller kanske till och med binas dans? Både valar och bin har ju funnits på jorden långt före människan och utvecklat sina sätt att kommunicera under miljontals år. 

De här forskarna har i samarbete med SETI skapat ett filter med vars hjälp de anser sig kunna avgöra om en signal från rymden skickats ut av en tekniskt avancerad civilisation eller inte. Tidigare har man i de flesta fall letat efter radiosignaler inom ett smalt frekvensband eller snabba optiska signaler eftersom sådana i princip borde komma från andra civilisationer. Men kanske är det nödvändigt att söka inom ett bredare område och filtrera bort t.ex. radiovågor från interstellära gasmoln.

I alla system för språklig kommunikation finns återkommande komponenter i form av tecken, ljud etc. Analyserar man dessa kan man matematiskt komma fram till hur “språket” är uppbyggt och vad enskilda komponenter betyder. Forskarteamet har koncentrerat sig på hur flasknosdelfiner, spindelapor och knölvalar kommunicerar med sina artfränder. 

Ännu har man inte lyckats tyda vad flasknosdelfinerna säger, men de här forskarna är övertygade om att delfinerna i likhet med valarna har ett system för kommunikation som är nästan lika komplext som det mänskliga språket. Skillnaden mellan delfinernas och valarnas “språk” är att de förstnämnda har en grundvokabulär på ca 50 olika signaltyper, medan valarna har ett hundratal eller fler. 

Intressant är också att knölvalarna anpassar sin kommunikation efter var de befinner sig. “Valsången” kan i första hand höras i samband med att de parar sig  utanför Hawaii. När valarna äter upp sig utanför Alaska låter de mycket annorlunda: de ropar till varandra för att jaga in så mycket fisk som möjligt i sina fångsnät av bubblor. Vid inspelningar som gjorts har man också noterat att valarna kommunicerar långsammare om det t.ex. finns störande ljud från båtmotorer i närheten på samma sätt som vi människor talar tydligare och långsammare i en bullrig miljö.
    
Alla dessa “informationsteoretiska” faktorer ligger till grund för analyserna av mikrovågsdata hos SETI, vars 42 enskilda teleskop täcker in frekvensbandet 1-10 gigahertz. Vad man hoppas på är att hitta syntaxliknande strukturer i signalerna som skulle kunna tyda på att dessa verkligen kommer från andra varelser. Om vi sedan kan tolka dem eller inte är förstås en annan fråga.

Intressant är det i alla fall, tycker Skeppsgossen, som gärna lånar rymden ett öra.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar