Den stora narrfesten i Bonn

Nu festas det ombord på Narrskeppet igen, på skattebetalarnas bekostnad som vanligt. Platsen är inte lika exotisk som de paradisiska turistmål FN tidigare har valt för sina klimatkonferenser. Den här gången har narrarna samlats i Bonn i Tyskland, kanske som en hyllning till Den Stora Klimatmodern framför alla andra, Angela Merkel.

Ändå får väl landet sägas vara illa valt som mötesplats när man nu ska diskutera framtidens energipolitik. Tysklands “Energiewende” är troligen det dyraste fullskaliga energiexperimentet i historien och ett stort misslyckande ur såväl ekonomisk som ekologisk synpunkt.

Hela landet ”är ärrat av 28,000 vindturbiner, lider av utslag från otaliga solkraftsinstallationer och uppvisar fula piskmärken i form av biogasanläggningar som utvinner gas ur majsskördar”, skriver bloggaren Matt Ridley. De gröna applåderar förstås sin diktator och det faktum att mer än en tredjedel av den tyska elproduktionen nu kommer från förnybar energi. Men priset som det tyska folket får betala är hisnande högt – hittills uppgår subventionerna till 190 miljarder euro och till 2025 beräknas summan bli 500 miljarder.

Men som de flesta intresserade vet har den tyska satsningen på förnybart inte heller lett till mindre utsläpp av koldioxid (som om större eller mindre CO2-utsläpp skulle spela någon roll för klimatet på jorden). Tvärtom ökade de under förra året eftersom Tyskland varit tvunget att bygga 10 gigawatt kolkraftverk under de senaste fem åren för att inte helt lamslå elleveranserna till framför allt industrin.

Alla vet numera att vindkraftverken varje år slaktar tusentals rovfåglar och ännu fler fladdermöss. Tillsammans med den nu så populära solkraften hjälper turbinerna till att förvandla landskapsbilden till ett enda stort industriområde och ett monument över miljörörelsens dårskap. Men de som skulle bespara oss detta, naturskyddsfolket, tiger. ”Om man skulle hitta döda örnar och glador intill kemiska industrier skulle allmänheten reagera med kraft och raseri”, säger Michael Miersch på tyska sektionen av Världsnaturfonden.  
 
När klimatnarrarna möts gäller klackarna i taket och den rätta tron. Skeptiker och småtvivlare får inte vara med. Lögnerna ska sväljas med hull och hår och sköljas ned med lagom jäst hallonsaft utan tillsatser och socker. Ty utan en rejäl ekologisk fylla blir det ju ingen fest så att man kan glömma enkla fakta som att  vindkraften svarar för mindre än en procent av energianvändningen i världen.

“Verkligheten går långsamt upp för åtminstone en del av de tusentals klimatokraterna i Bonn”, skriver Matt Ridley. ”Vad deras skrämselpropaganda har lett till är inget annat än en explosion av grön kapitalism som påstår sig vilja rädda vår planet.”

Det är inte utan att man mår illa när man hör miljövännerna tjoa och tjimma och dra skepparhistorier för varandra där nere i kölsvinet...