Vad ska Kina göra med all sin el - exportera?

En av världens största vindfarmer ligger i kanten av Gobiöknen och utgörs av över 7 000 vindsnurror placerade i prydliga rader så långt ögat når. Alla de här generatorerna räcker för att förse ett mindre land med elektricitet – om de fick snurra i den snålkalla vinden. Men de är alla stoppade därför man inte får avsättning av den elektricitet de är tänkta att generera. I genomsnitt används endast 60 procent av parken.

I hela Kina finns det idag över 92 000 vindsnurror med en kapacitet på 145 gigawatt, vilket är dubbelt så mycket som kapaciteten hos vindkraften i USA. Trots problemen med överkapaciteten fortsätter Kina att resa nya turbiner med en hastighet av en per timme!

Det gigantiska slöseriet har flera förklaringar. Den kinesiska ekonomin har stagnerat och efterfrågan på el har minskat. Men viktigare är nog det faktum att det inte finns ett ledningsnät som kan transportera elströmmen från utposter som den i Gobi till de expansiva kuststäderna där industrin finns. Trots de enorma (och ogenomtänkta) satsningarna på alternativ energi svarar vindkraften för endast 3,3 procent av den totala produktionen (motsvarande siffra för USA är 4,7 procent).

Och festen ska fortsätta, det har regeringen lovat. Minst 360 miljarder dollar kommer att satsas fram till 2020 på alternativ energiproduktion. Samtidigt har landet flera stora vattenkraftprojekt på gång, och parallellt med vindkraften bygger man ut solenergin. För att locka nyetableringar bjuder åtskilliga kommuner också på elenergi från nybyggda kolkraftverk.

Även om den kinesiska ekonomin inte är lika lysande som den har varit, anser de ansvariga att problemen med överkapaciteten kan jämföras med “växtvärk”. Det håller dock inte alla bedömare med om. På sikt måste Kina bygga ut ett nät som är anpassat till intermittensen hos vind- och solkraft, annars kommer fler vindfarmer som den utanför Gobi att stå till ingen nytta.

Det finns emellertid också utländska energiexperter som anar ett helt annat scenario bakom den vettlösa kinesiska satsningen. För att bli av med all överproduktion kan kineserna börja exportera el till både övriga Asien och Europa. Det kan ske genom vad som kallas Super Intercontinental Grid, alltså ett kraftnät som klarar extremt höga spänningar för att minska förlusterna i nätet.

Konceptet är i grunden intressant men internationella experter varnar för konsekvenserna. Genom att göra halva världen beroende av kinesisk elenergi har Kina lagt grunden till en global dominans utan motstycke. Olyckskorparna menar att landet på detta sätt kan uppfylla den gamla drömmen om världsherravälde, en dröm som enligt samma korpar påstås vara i lika hög grad levande i det moderna Kina som på Maos tid.

Att ett sådant projekt är genomförbart råder det inga tvivel om, men inte minst tidigare problem med ryska gaslevereranser till Europa bör ju få en och annan politiker att tänka till en gång extra innan han eller hon tankar ner alternativ el från randen av Gobi.