”Internet var en sann revolution inom informationsområdet. Tack vare
internet kunde bloggare tävla med etablerade media och läckta mejl gav inblickar
i svågerpolitik och korruption. Men nu håller man på att successivt stänga
internet. Tillgängligheten dikteras av en handfull teknikföretag som bara blir
större och större. I vår politiserade kultur har de makt att bestämma vad som
får sägas och vad som inte får sägas.”
Så skriver en av Skeppsgossens favoritbloggare Daniel Greenfield eller Sultan
Knish som han också kallar sig.
I Sverige har vi redan fått en statsunderstödd censur med betalda lakejer
som ägnar sin tid åt att granska vad som skrivs på Facebook och andra
elektroniska media. En bevisat oduglig rikspolischef har nyligen utsetts att
leda ett Einsatzkommando kallat ”Fake News”. I USA har en herre som heter Steven
Brill satsat 6 miljoner dollar på ett företag med namnet “News Guard”. Det ska
granska nyhetssajter över hela spektrat från rött till grönt och granskarna är ett
team på 40-60 ”kvalificerade personer” med journalistisk bakgrund.
Vad det handlar
om i såväl Sverige som USA är censur och inget annat. I USA har demokraterna i
likhet med socialdemokraterna i vårt land arbetat för införandet av åtgärder
mot “fake news” efter Trumps seger i presidentvalet. Hämnden är ljuv, kan man
kanske säga. I Sverige tar man ut hämnden på den miljon svenskar som röstade på
Sverigedemokraterna i senaste valet.
Facebook har outsorcat censurjobbet för 100,000 dollar genom ett avtal
med ABC News och AP. Det praktiska arbetet läggs ut på vänstermedia som Politifact,
FactCheck och Snopes. När två av dessa anmäler en artikel på Facebook som ”fake
news” göms artikeln för 80 procent av användarna!
Vad som är sant eller falskt avgörs alltså av den amerikanska vänstermaffian. Sultan Knish ger exempel. Snopes och Politifact säger unisont att general
Pershings trupper aldrig begravde liken av muslimska terrorister tillsammans med
svin. Men i sin självbiografi skriver generalen uttryckligen: “Dessa juramentado-attacker
minskade påtagligt till antalet när vi införde en metod som muhammedanerna förskräcktes
vida över. Kropparna begravdes offentligt i samma grav som en död gris.”
Både New York Times och Scientific American återgav detta vid denna tid. Trots
det har Snopes och Politifact kallat dessa accepterade fakta för “falska”.
Politifact och Snopes har väl full rätt att tycka vad de vill. Problemet är
att de inte tillåter andra att göra det. Såväl Google som Facebook begraver numera sajter som diskuterar aktuella
historiska fakta. De vill helt enkelt inte bli inblandade. Men de vill heller
inte att användarna ska få möjlighet att bilda sig en egen uppfattning.
”News Guard”-modellrrna är på sitt sätt ännu värre än vänsterns
faktakontroll i och med att man har färdiga listor över tillåtna och inte tillåtna sajter, menar Sultan Knish. Google och
Facebook dominerar nätet och genom att utse officiella faktakontrollanter
överlåter de ansvaret på vänsterportvakter som inte har något på nätet att
göra.
Trovärdigheten hos pk-media har aldrig varit lägre än nu.
Ändå inbillar sig dessa internetjättar att pk-media är de enda pålitliga
nyhetskällorna. De vill att vi ska lita på dem eftersom de inte litar på oss.
”Vänstern är politiskt svag men äger kulturen”, skriver
Sultan Knish. ”Den äger pk-media. Den äger internet. Det är inte vår ateism som
stör Facebook-censorerna utan vår konservatism.”
Det är lika förbluffande otroligt att en liten radikal vänstergrupp
tillåts bestämma över pressfriheten i jättelandet USA som att ett parti med
idel kålrötter bland sina medlemmar ska tillåtas ha så stor makt att det i
flera avseenden avgör Sveriges framtid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar