Världskommunism i repris

Skeppsgossen har läst en mycket intressant artikel av den sydafrikanske kolumnisten Ivo Vegter. Den handlar om en nyligen bildad finsk tankesmedja som heter BIOS Research Unit och leds av professor Paavo Järvensivu. Då jag misstänker att det är ytterst få svenskar som läser Vegters analyser, har jag tagit mig friheten att återge delar av redogörelsen för BIOS och vad den står för – med en och annan personlig kommentar. Hela artikeln i original kan du läsa på https://www.dailymaverick.co.za

Orsaken till att BIOS uppmärksammats är att professor Paavo Järvensivu & Co. fått i uppdrag att ge FN råd om hur organisationen ska kunna ”omvandla” den globala ekonomin så att den blir mer ”rättvis”. För att den ska bli det krävs bl.a. att vi kollektiviserar ekonomin och inskränker den ekonomiska friheten samt att staten ger oss garanterade, statligt finansierade och enkla arbeten så att vi inte fortsätter att förstöra miljön. Kostnaderna för denna socialistiska utopi ska enligt BIOS betalas med magiska monopolpengar.

FN-rapporten om den hållbara globala ekonomins utveckling läggs fram nästa år. Ett av kapitlen i den har författats av fem BIOS-medlemmar och publicerats redan nu. I det kan vi läsa att den billiga energin sjunger på sista versen – det har förstås med ”peak oil” att göra, ett begrepp som fortfarande lever kvar i vissa forskarkretsar trots att världen numera flödar över av olja och kommer att göra så inom all överskådlig framtid.

Men om man inte låtsas om det och förtiger fakta kan man ju knalla på i ullstrumporna och hoppas att någon dum jävel inte hör golvknarret.  

BIOS-narrarna hävdar också att vårt energiutnyttjande har tänjt på kapaciteten hos jordens ekosystem i så hög grad att vi inte längre kan ta hand om avfallet (underförstått sugrören av plast). Traditionella ekonomiska teorier gäller inte längre, därför måste vi bort från exempelvis marknadskapitalismen.

De lärda inom BIOS vill ersätta globalisering med lokalisering, begränsa den internationella handeln, ersätta privat företagande med stark statlig kontroll över produktionen och begränsa all ekonomisk produktion som inte överensstämmer med deras uppfattning om resurser, energi och ekosystem.

”I rika länder kommer invånarna att få mindre köpkraft än de har idag, samtidigt som tillgångarna fördelas jämnare. Invånarna i alla länder kommer genom statens försorg att få tillgång till meningsfulla arbeten och de kan se fram emot en önskvärd kollektiv framtid.”

Känns resonemanget igen – en kollektivistisk, centraliserad och statligt styrd ekonomi… FN har i klartext som mål att inte bara skydda en påstått hotad miljö utan också att styra den globala ekonomin mot socialism à la Sovjetunionen, Kuba, DDR och nu senast Venezuela. ”Marknader kan inte existera utan politiska regelverk... de kräver aktiv politisk styrning”, heter det.

Skeppsgossen tar sig för pannan när han läser detta och hör ekona av både stöveltramp och koncentrationsläger.    

“Problemet med socialism”, sa en gång den kloka Järnladyn Margaret Thatcher, “är att man oundvikligen gör slut på andras pengar”. Det har fått dagens rödgröna socialister att hylla vad som kallas “den magiska penning-teorin” (Modern Monetary Theory, MMT). Enligt den kan stater som trycker sina egna sedlar aldrig få slut på dem. Det innebär att deras ekonomi kan gå med underskott i all oändlighet... Det är ju fullkomligt absurt. I så fall skulle ju staten kunna ge oss allt vi medborgare vill ha och göra oss alla till mångmiljonärer utan att vi behövde lyfta ett finger. Eller tvinga oss att utföra arbeten som staten anser nödvändiga – som att fylla sandsäckar för resten av våra liv så att vi kan skydda oss mot stigande världshav kanske.

Har BIOS-narrarna så professorer de än är aldrig hört talas om hyperinflation? Skeppsgossen minns sitt frimärksalbum med tyska frimärken i valörer på en miljon D-mark. Strålande tider, härliga tider som Thor Modéen uttryckte saken.  

Enligt BIOS ser vi idag en ökande ojämlikhet, ökande  arbetslöshet, långsam ekonomisk tillväxt och stigande skuldsättning. I likhet med många socialistiska ”tänkare” bortser de från rader av påvisbara förbättringar för människorna världen över – ökad livslängd, minskad fattigdom, större tillgång till livsmedel, färre utbrott av hungersnöd, längre fritid etc. Och i likhet med alla rödgröna inser de inte att allt det goda världen upplever är resultatet av ekonomisk frihet och inte av statlig kontroll. Det begriper de flesta av oss och det förklarar vår misstänksamhet mot ökad statlig inblandning i vår vardag.  

Den rapport som Järvensivu & Co. lagt fram innehåller också rader av nattståndna förslag som att vi ska gå mer och cykla mer, satsa mer på lokal odling och minska de internationella transporterna av livsmedel. Det verkar ibland som om dessa finska forskare befinner sig i ett pörte i vildmarken – alla sådana förslag har vi ju sett, hört och läst i flera decennier.

 

Deadwood på 1890-talet

Är det för övrigt önskvärt att vi vrider tillbaka klockan? Livet var långt ifrån idylliskt innan vi fick moderna transportmedel som var tillgängliga för alla. Visst är det tjusigt att göra en stadsrundtur med häst och vagn – men om alla transporter skedde med häst och vagn skulle våra gator snart vara oframkomliga på grund av ”hästpäronen”. Och nog verkar det väl romantiskt med lokal livsmedelsproduktion ända tills skörden uteblir på grund av missväxt – då får lokalbefolkningen vackert svälta och hoppas på att nästa års skörd ska bli rikligare.

Genom att tvinga på mänskligheten minskad energiförbrukning och minskad resursanvändning driver BIOS-narrarna ut miljarder människor i ett socialistiskt träsk. De hoppas att vi vanliga människor ska underkasta oss statliga byråkrater som tar råd av välbetalda forskare och teknokrater utan ens rudimentära kunskaper i samhällsekonomi. Hur har det fungerat i historien eller nu senast i Venezuela?

Tyvärr ligger BIOS’ planer för framtiden helt i linje med den pånyttfödda socialism som karakteriserar dagens FN, EU och till och med påvestolen. Visserligen uppträder den nu förklädd till vad svenske kommunisten Jonas Sjöstedt kallar “demokratisk socialism”, en paradox som vi inte hittar någonstans på jorden eller i hela universum. Att demokrati och socialism är helt oförenliga begrepp insåg både Marx och Engels och deras proselyter Lenin och Hitler för att bara nämna ett par exempel.

 

Ivo Vegter