Lättsam söndagsläsning om den konceptuella penisen

Skråpuk med social konstruktion?

Två akademiker, Peter Boghossian och James Lindsay, har under pseudonymer fått en artikel med rubriken ”Den konceptuella penisen som en social konstruktion” publicerad i facktidskriften Cogent Social Sciences. I artikeln påstår de att “penis vis-à-vis manlighet är en inkoherent konstruktion”, ett påstående som enligt författarna baseras på ett 20-tal källor som de inte läst eller som inte existerar överhuvudtaget.

Artikeln inleds med följande påstående: ”Androcentriska vetenskapliga och meta-vetenskapliga bevis för att penis är det manliga reproduktiva organet betraktas i stort sett som okontroversiella” Och i sammanfattningen heter det bland annat:

”Vi anser att penis inte bäst betraktas som det manliga könsorganet eller reproduktiva organet, utan i stället bör ses som en social konstruktion som är såväl skadlig som problematisk för samhället och framtida generationer. Den konceptuella penisen skapar signifikanta problem för könsidentiteten och den reproduktiva identiteten inom social och familjedynamik. Den är en ständig orsak till förtryck av kvinnor och andra könsmarginaliserade grupper och individer, den är huvudorsaken till våldtäkter och en betydande drivkraft bakom klimatförändringarna.”

Klimatförändringarna? Vad har mannens penis med dem att skaffa? Boghossian och Lindsay har svaret också på detta:

”Smittsam toxisk hypermaskulinitet får sin betydelse direkt via den konceptuella penisen och stöder neokapitalistisk materialism, som är en fundamental drivkraft för klimatförändringarna, särskilt vid den ohämmade användningen av nedsmutsande fossilbränsleteknik och det sätt på vilket denna dominerar över jungfrulig naturlig miljö. Vi behöver inte gå närmare in på kritiken av den dialektiska objektivismen eller dess nära släktskap med maskulina troper som den konceptuella penisen för att effektivt kunna framföra kritik av den dialektiska objektivismen. Alla perspektiv har betydelse härvidlag.”

När bluffen avslöjats erkände de båda herrarna att de räknade med att kunna publicera direkt nonsens bara det verkade trovärdigt och speglade en moraliserande attityd i samklang med redaktörernas moraliska övertygelse. ”Tidskriften svalde pillret”, konstaterade de belåtet.