Är Stora Barriärrevet i fara eller inte?

Stora Barriärrevet utanför Australien har länge varit en symbol för hur klimatförändringarna hotar känsliga miljöer och djur och natur runtom i världen – en parallell till de stackars isbjörnarna om man så vill. Minst lika många gånger som vi har fått höra att isbjörnarna snart svultit ihjäl har det kommit larmrapporter om att korallerna börjat blekna och dö. Australiens främsta forskare påstod för några år sedan att landets nationalsymbol bara hade 50 procents chans att överleva om inte de globala utsläppen av CO2 minskade med 25 procent fram till 2020.

Orsaken till skadorna sägs i första hand vara  att havet blivit allt varmare. Som framgår av ovanstående diagram har emellertid vattentemperaturen knappast stigit alls. Stora Barriärrevet har för övrigt existerat i 100 000-tals år och med all säkerhet upplevt en massa växlingar mellan kallare och varmare vatten.

Revet finns fortfarande kvar och kommer att finnas kvar så länge det finns vatten i havet där det lever. Ett korallrev har nämligen förmågan att anpassa sig, precis som de fiskar som låter sina yngel växa upp i skydd av korallerna. En tidigare undersökning vid James Cook-universitet har visat att det bara tog två generationer för de vackra frökenfiskarna att anpassa sig till en 3 grader högre vattentemperatur än den som nu råder.

När klimatnarrarna anförda av Greenpeace och andra ljusskygga organisationer inte längre har några isbjörnar att ömka så hamnar Stora Barriärrevet i fokus igen. Nu påstås det till och med att kineserna håller på att gräva sönder havsbottnen en bit från revet i jakt efter kolfyndigheter. Man har också visat bilder på muddringen – bilder från den muddring som skapade de berömda ”Palmöarna” utanför Dubai!

Bakom lögnerna ligger ett omstritt gruvprojekt på det australiska fastlandet ca 400 km från revet. Kolgruvan, som kallas Carmichael och ägs av indiska jättekoncernen Adani, kommer att bli en av de största i världen och beräknas vara i drift minst 40 år framåt. Kolet som bryts där ska skeppas till i huvudsak Indien, där det enligt beräkningar kan komma att ge 100 miljoner indier tillgång till el. Carmichael ligger i staten Queensland, där de ansvariga också välkomnar de 10 000 arbetstillfällen som gruvan kan ge.

Så vad är då problemet? Jo, kolet ska transporteras på en ny järnväg till kusten och den enda djuphamnen i närheten. Den heter Abbot Point och måste byggas ut för att kunna ta emot de stora lastfartygen. Men Abbot Point ligger enligt Greenpeace, WWF och andra motståndare till projektet alldeles för nära Stora Barriärrevet och kommer att skada det genom koldamm och en massa andra otrevligheter. Dessutom finns planer på att skapa en ränna genom själva revet för fartygen, vilket ju låter mindre genomtänkt men kanske är nödvändigt.

Motståndet från de gröna fortsätter att ge eko i Australien men det finns också många förespråkare för projektet. I en ledare i tidningen Australian heter det bland annat:

”I sin kvasi-religiösa iver att befria världen från fossila bränslen har de gröna aktivisterna

upphöjt sig själva till ofelbarhet (ironiskt nog uppmuntrade av påven Franciskus klimatencyklika Laudato Sí). Men deras argument mot Adani-projektet är moraliskt och ekonomiskt vansinniga och innebär att miljoner människor tvingas fortsätta att leva i fattigdom och smuts. Genom att laga mat över öppna eldar av kodynga drabbas dessa människor av rökförgiftning som orsakar mellan 4 och 5 miljoner dödsfall per år.”

Ännu är inte sista ordet sagt i den här hetsiga debatten men alla tillstånd är i stort sett klara. Samtidigt står det alltmer klart att oppositionen mot projektet har fått och får ekonomiskt stöd från de amerikanska fonder som ligger bakom alla internationella och nationella miljöprotester numera. Skeppsgossen låter vasstungade bloggaren JoNova få sista ordet i detta opus:

”Gröna aktivister liknar mer och mer nyttiga idioter för de stora pengarna, i det här fallet för utländska intressen. De är sanna internationella utsugare som bidrar till arbetslösheten i Australien och tvingar miljoner barn att leva i armod i Indien, medan de själva försöker hejda havsnivåerna från att höjas med hjälp av vindkraftverk.”