Fakta om klimatförändringarna

På sajten Climate Depot har Skeppsgossen hittat en vetenskaplig sammanfattning av klimatdebatten som jag gärna vill sprida. Den är så kortfattad och bra att den borde ingå i all undervisning, i grundskolan såväl som i högskole- och universitetsutbildningen så att vi slapp höra det ständiga mässandet om de "farliga" klimatförändringarna i media. Fast det är förstås en nåd att stilla bedja om så länge vi har troende professorer som regeringsrådgivare och reportrar som grundar sina självsäkra påståenden på vad köpta charlataner predikar.   

Koldioxid (CO₂) är föda för växterna. Koncentrationen i atmosfären har ökat under de senaste 150+ åren tack vare mänsklig aktivitet, utvinning och utnyttjande av fossila bränslen samt förändringar i användningen av jordens resurser. Den ökade mängden CO₂  har varit av godo för naturen och jordbruket. Forskare uppskattar att 15% av produktionsökningen inom jordbruket beror på den förhöjda mängden CO₂.

Under större delen av jordens historia har koncentrationen av CO₂ varit mycket högre än den är idag eller kan komma att bli i framtiden. Som ett exempel kan nämnas att under jura-perioden var den 3-6 gånger högre än idag. Den s.k. för-industriella atmosfären var däremot onormalt fattig på CO_2.

Solen är den huvudsakliga energikällan på jordytan. Värme avlägsnas från jordens yta och den lägre atmosfären genom en rad olika mekanismer som konvektion och strålning. Jorden strålar värme i det infraröda spektrat. Gaser med molekyler som har tre eller fler atomer är infrarödaktiva: deras molekyler kan absorbera och avge strålning inom specifika delar av det infraröda spektrat. Den viktigaste inrafrödaktiva gasen i jordens atmosfär är vattenånga.   CO₂ spelar en obetydlig roll, utom under istider. Därtill har denna gas ett mycket smalt absorptions/emissions-spektrum. Mängden infraröd strålning som tillfälligt absorberas av CO₂ molekyler i atmosfären ökar nästan logartimiskt (alltså mycket långsamt) när CO₂ koncentrationen ökar.

Därför har människans bidrag till atmosfärens koncentration av CO₂ en ytterst liten temperaturhöjande effekt och är försumbar jämfört med de naturliga temperaturvariationerna i ett visst område. Och även om den gav en större uppvärmning skulle det vara av godo för våra samhällen och biosfären, särskilt som en buffert mot naturliga temperatursänkningar.

I ett växthus minskar man konvektionen som avlägsnar värme från marken och ökar därmed lufttemperaturen i huset. I de flesta växthus tillförs CO₂ på konstlad väg för underlätta växternas utveckling. CO₂  har ingen betydelse för temperaturen i växthuset.

Havsnivån har stigit sedan den senaste istiden som slutade för ungefär 20 000 år sedan. Under de senaste tusen åren har nivån stigit med ca 5-25 mm per årtionde, och man har inte kunnat spåra någon snabbare höjning under de senaste årtiondena. Åsikterna går isär om en större global temperaturhöjning skulle påskynda eller minska havshöjningen.

Världshaven är alkaliska, alltså motsatsen till sura. Färskvattnet är däremot något surt på de flesta platser.

Människor andas ut CO₂ med varje andetag.

Att skylla orkaner, torrperioder och andra extrema väderhändelser på mänskliga utsläpp av koldioxid eller på någon annan känd global mänsklig aktivitet saknar vetenskaplig grund. Det påminner starkt om medeltidens häxjakt som bland annat innehöll anklagelser för väderpåverkan genom svartkonst.