tisdag 15 augusti 2017

Livet i den förnybara energins utopia


“Kanske är det vårt skolsystem, kanske beror det på att vi ser det som självklart att vi har tillgång till mat och teknik långt från bondgårdar, gruvor och fabriker, kanske är det resultatet av den ändlösa domedagspropaganda som vi matas med – alltför många människor saknar elementär kunskap om verkligheten med dess naturliga klimatvariationer under jordens historia eller hur allt som vi tar för självklart ofta hänger på en skör tråd... Vi har all anledning att fråga oss hur tillvaron skulle se ut i det fossilfria utopia som många drömmer om.”


Ungefär så inleder Paul Driessen, medarbetare i klimatorganisationen CFACT och författare till boken “Cracking Big Green and Eco-Imperialism: Green Power - Black Death” en essä som publicerats på CFACT:s hemsida. Skeppsgossen anser att det är en klok sammanfattning som alla människor borde ta del av, oavsett om de tror på klimatförändringarna och den förnybara tekniken eller inte. Den återges här i något förkortad och redigerad form.
Antag att vi genererar bara 25 miljarder megawatt-timmar av dagens totala globala elkonsumtion – enbart med hjälp av vindturbiner. (Det motsvarar inte den totala energikonsumtionen och inte heller har vi räknat med den el som går åt till att ladda en miljard elbilar.) Nåväl, för att nå detta mål skulle vi behöva över 830 miljoner jättestora 3MW-turbiner!

Räknar vi med att var och en av dessa behöver en fri yta på 15 tunnland skulle de täcka ett område på sammanlagt 12,5 miljarder tunnland! Det är en dubbelt så stor yta som hela Nordamerika. Alla dessa snurrande turbinblad skulle i stort sett utplåna rovfåglar, andra fåglar och fladdermöss. Det skulle i sin tur leda till en enorm ökning av antalet gnagare och insekter.

Transmissionsledningar, solpaneler och odlingar av biobränsle för att möta resten av världens energibehov – och de fattigas olagliga skattning av skog för eldningsändamål – skulle leda till att väldiga arealer skog och ängsmarker försvann.

I miljövännernas idealvärld finns det tillgång till förnybar energi under årets alla dagar, även när det inte blåser, även när solen inte lyser och även under kalla vintrar. Det stämmer förstås dåligt med verkligheten. I deras värld har vi  el och bränsle när naturen behagar samarbeta i stället för när vi behöver det.

Utan reservkraft gör den intermittenta eltillgången det omöjligt att producera varor på löpande band, att använda internet, att utföra kirugiska ingrepp eller röntgenundersökningar, att titta på tv eller ens att laga mat. Kylskåp och frysar skulle stå utan ström i timmar eller dagar.
Den petrokemiska industrin skulle inte få några råvaror så vi fick säga adjö till färger, plast, syntetfibrer eller läkemedel, utom de som vi kunde utvinna till höga kostnader ur väderberoende biodiesel. Leggings och yogabyxor skulle vara ett minne blott.
Men naturligtvis är detta inte allt som skulle inträffa. Tillvaron skulle bli betydligt tuffare.
Först och främst skulle det inte finnas några vindturbiner eller solpaneler överhuvudtaget. Utan fossila bränslen – eller en väldig massa kärnkraft och vattenkraft som miljövännerna inte heller vill veta av – skulle vi inte kunna bryta den malm vi behöver, inte bygga eller operera smältverk, gjuterier, fabriker, raffinaderier eller cementugnar eller kunna tillverka och montera turbiner och solpaneler. Vi skulle inte ens kunna tillverka de maskiner som behövs för detta.
Vi behöver bara besöka ett hembygdsmuseum eller resa ut på den indiska eller afrikanska landsbygden för att få en inblick i hur det var att leva för några sekler sedan. Du fick pumpa upp vatten för hand, du arbetade på fälten med hacka eller en ox- eller hästdragen plog, du tillbringade timmar vid vävstolen för att få tyg, du fick gå till bysmeden när du behövde ett eller annat verktyg. När mörkret föll kunde du inte fortsätta ditt arbete utomhus och knappt inomhus heller. 
Det positiva är förstås att det i ett sådant samhälle skapas miljoner nya arbeten. Det negativa är att dessa jobb i allmänhet innebär tungt kroppsarbete med hackor och spadar, för mindre pengar än en minimilön. Man tjänar ju normalt inga stora pengar på sådana jobb. Kanske skulle de styrande ersätta spaden med en sked för att kunna få fler i arbete.
Detta skulle vara ditt liv, utan möjlighet till läsande, tv-tittande eller videospel. Det skulle ju för tusan inte ens finnas vare sig teve-apparater eller mobiler. Det skulle inte längre finnas några asfalterade gator, möjligen en och annan stenlagd forväg. Bostäder och hus skulle byggas som i gamla tider, utan centralvärme och definitivt utan luftkonditionering.

Fast ni som idylliserar denna framtid med idel förnybart skulle förstås fortsätta att tillhöra den styrande eliten. Ert liv skulle vara vida bättre än gemene mans, ni skulle ha tillgång till böcker och fritid och tala om för oss andra hur vi måste leva. Men var inte för säkra. Kanske skulle ni inte ens orka läsa efter en lång dags hårt arbete med spade eller sked.
Men klimatet skulle vara stabilt – eller det är i alla fall vad ni tror. Inga extrema väderhändelser mer och havsnivåerna skulle ligga exakt där de ligger idag – 120 meter högre än när vår allt varmare jord smälte den sista kilometertjocka glaciären som täckte hälften av det norra halvklotet för 12,000 år sedan. Ett stabilt klimat javisst, ända fram tills otäcka naturkrafter som kosmisk strålning och havsströmmar började härja fritt på planeten igen.   
Fast säkert skulle många länder inte vara lika idiotiska som de självrättfärdiga utopiska nationerna. De skulle fortsätta att utnyttja fossila bränslen, plus kärn- och vattenkraft, och se på medan ni marscherade stadigt bakåt till ”den gamla goda tiden”. De som inte kastade sig över oss för att erövra och plundra skulle kanske till och med skicka mat, kläder och ekonomiskt bistånd (av vilket det mesta skulle hamna hos den styrande eliten och deras familjer, vänner, anhängare och privatarméer).
Så är verkligen detta något att stå efter?
Sluta tjata om “de farliga klimatförändringarna” orsakade av oss människor. Fokusera i stället på det som verkligen hotar vår planet och dess invånare: Nordkorea, Iran, den islamiska terrorismen – och fattigdomen, sjukdomarna, undernäringen och de miljarder som dör i förtid därför att de inte har tillgång till elektricitet och den levnadsstandard som följer med den.
Tvinga inte på oss dagens undermåliga, subventionerade, pseudo-förnybara energisystem. När bättre, effektivare och mer praktiska tekniker för energi utvecklats, kommer de att successivt ersätta de fossila bränslena. Tills dess är det rena vansinnet att slå in på den farliga vägen mot ett ouppnåeligt energi-utopia. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar