Han jämnar marken för klimatkalifatet

Hans Joachim Schellnhuber är
en av världens farligaste personer. 

I virala media varnas nästan dagligen för framväxten av ett islamskt kalifat i Europa, till följd av den okontrollerade muslimska invandringen. Däremot skrivs det mindre om det ”klimatkalifat” under FN som faktiskt hotar hela världen. Skeppsgossen har under en tid följt utvecklingen och häpnat över hur lite opposition dessa planer egentligen möter.     

“Medan nationalstaternas gränser efter det kalla krigets slut har blivit nästan irrelevanta för exempelvis de globala ekonomiska  aktörerna, begränsas och domineras mänskliga och naturliga rättigheter av tusentals gränser. För att förändra denna situation måste vi ge upp en stor del av vår nationella bestämmanderätt och etablera en verklig global regim. Som ett viktigt hjälpmedel måste FN-systemets idag ganska symboliska sammansättning omformas till mäktiga över-nationella institutioner: “allons corriger le futur!”

Den som formulerat detta är Hans Joachim Schellnhuber, professor och grundare av Potsdam-institutet i Berlin, rådgivare till både påven och Angela Merkel och på grund av detta en mycket farlig och inflytelserik person. Idag har han överlämnat sitt institut till Johan Rockström och en annan före detta medarbetare, medan han själv fortsätter att bädda för vad jag vill kalla ett klimatkalifat som på sikt berövar enskilda nationer all bestämmanderätt  över såväl sina territorier som sin befolkning.     

Det är Schellnhuber som en gång formulerade  klimatbegreppet  “tipping points”. Det innebär att också små temperaturhöjningar kan leda till katastrofer som att den sibiriska tundran börjar tina och släppa ut enorma mängder metan – argument som nu senast miljöpartiet fört fram i sin valpropaganda.  

För att komma tillrätta med klimatproblemet menar samme Schellnhuber att det behövs en världsregering under FN och ”en planetarisk domstol”. Han anser också att nationella parlamentsledamöter delvis ska ersättas med ”globala ombudsmän”. Dessa ska föra talan för kommande generationer och fungera som motvikter till nationella intressen. Vem och hur man ska välja dessa ombudsmän har han dock inte sagt  men strukturellt finns det onekligen stora likheter med islam och dess sharialagar. 

Hur tänker han sig då att vårt klot ska styras? Med ”geocybernitik”. Detta  av honom myntade begrepp innebär att natur och mänsklighet  ska interagera och utvecklas tillsammans. Alla sådana här begrepp som förmenta världsförbättrare slänger sig med är inte lätta att begripa, men efter vad Skeppsgossen förstår eftersträvar han en detaljerad styrning också av elementära frågor som var människor ska tillåtas bo och hur många människor som ska tillåtas leva på jorden. Visserligen påstår han sig arbeta för demokrati, men det faktum att hans idéer har hälsats som ett evangelium av den förvirrade storkapitalisten Georg Soros tyder på något helt annat.

Ett sätt att förverkliga miljöfascismen är att använda radikala element som förtrupper (motsvarande de unga män som översvämmar Europa och påstås vara flyktingar från krig och elände). Sådana rödliberala grupper har länge finansierats av just Soros. Schellnhuber själv har haft åtskilligt inflytande på t.ex. European Climate Foundation, som arbetar efter just de riktlinjer han dragit upp. Potsdaminstutet står också nära Planetary Boundaries Research Network i vilket Johan Rockström har en framträdande position som nu givit honom ett delat chefsskap i institutet. Utmärkande för dessa herrar är att de anser att IPCC har varit alltför återhållsamt i sina klimatrapporter.

”Om vi lämnar 2-graders-principen och närmar oss en 4 graders temperaturhöjning ökar risken för att vi kommer att passera en kritisk tipping point. Enda sättet att undvika detta är att bryta dagens produktions- och konsumtionsmönster”.

Trots att Hans Joachim Schellnhuber säger sig vara ateist och tror på Gaia i stället för Gud har han funnit nåd hos påven och lär vara medförfattare till dennes klimatencyklika Laudato sí. I varje fall återfinns många av Schellnhubers formuleringar i denna.  

  

När representanter för den grekisk-ortodoxa kyrkan samlades till en klimatkonferens var Schellnhuber inbjuden och presenterade ett alldeles nytt helvete baserat på klimatförändringarna för de församlade prästerna. Han deklarerade att  ”nu kan Tron kanske hjälpa oss när vi forskare har försökt allting utan att få folk att inse hur nära slutet vi är för vår civilisation”. 

Schellnhubers teser handlar inte bara om klimatet utan också om befolkningsökningen. Enligt denne domedagsprofet är 1 miljard människor den idealiska folkmängden på Gaia – och den dag vi når siffran 9 miljarder ”kommer planeten att explodera”.

Det vore lätt att avfärda Hans Joachim Schellnhuber som ännu en klimatnarr, men i och med att han lyckats infiltrera såväl det religiösa som det politiska etablissemanget  har han skaffat sig alldeles för stor makt för att man ska kunna göra det. Han är därmed en ytterst farlig person för hela mänskligheten!