torsdag 4 januari 2018

Gröna lögner avslöjade


Dagens krönika handlar om Amerikas nationalfågel den vithövdade havsörnen, ”the bald eagle”. Den handlar också om hur miljörörelsens lögner ledde till förbudet mot DDT. När antalet vithövdade havsörnar decimerades under 1960-talet förklarades nämligen orsaken vara användningen av DDT, som påstods förgifta fåglarna och gjorde att äggskalen blev onormalt tunna. 1972 förbjöds DDT och de vithövdade fridlystes. Därmed ökade stammen successivt och idag finns det i vissa stater fler vithövdade havsörnar än någonsin tidigare.

Frågan man måste ställa sig är om det verkligen var DDT-förbudet som ledde till att örnstammen ökade. 1940 fridlyste amerikanska staten denna nationalfågel, vilket dock inte hindrade jägare, jordbrukare och fiskare att rutinmässigt skjuta alla fåglar som de upptäckte i sitt närområde (jämför med dagens ”skyddsjakt” på svenska vargar).  Redan 1921 – alltså 22 år innan DDT började tillverkas – rapporterade fackpressen att stammen hotades av utrotning, och 1937 – 10 år innan DDT började användas i större skala – hade den vithövdade havsörnen helt försvunnit i vissa stater.

Som bekant skylldes tunna äggskal hos svenska rovfåglar också på DDT-användningen, det fanns ju bevis från USA att det var så. Dessa bevis var emellertid minst sagt tveksamma. I en rapport från 1966 konstaterade biologer vid  U.S. Fish and Wildlife Service att äggen inte påverkades ens av de stora doser DDT som man utfodrat ett antal örnar i fångenskap med under hela 112 dagar!  Till yttermera visso obducerades flera hundra döda örnar under perioden 1961-1977 utan att man fann några spår av DDT-påverkan.

Hur var det då med de tunna äggskalen? Publicerade resultat var grovt lögnaktiga eller nämnde inget om att försöksfåglarna antingen fick en kalciumfattig föda eller doser av DDT som var så höga att de inte förekom i naturen. Men inte ens i sistnämnda fall var äggskalen tunnare än normalt. 

Nu vet man att tunna äggskal beror på en rad faktorer som förekomsten av bly och kvicksilver i naturen, stress på grund av störande ljud eller sjukdom, uttorkning och störningar orsakade av människor eller rovfåglar.  Även honans storlek har betydelse – större exemplar lägger ägg med tjockare skal.

Men myterna lever vidare och fakta fortsätter att förträngas. Miljövännerna som ville ha ett förbud mot DDT har konstant upprepat myten om dess farlighet i över 40 år nu. Redan 1969 – två år innan förbudet trädde i kraft - erkände en av de ledande aktivisterna i en intervju i Seattle Times att ”om miljörörelsen vinner striden mot DDT, kommer den att uppnå en auktoritativ ställning som den aldrig haft tidigare. På sätt och vis handlar detta om mycket mer än bara DDT.”

Att införa ett förbud mot DDT handlade i grunden alltså inte om den vithövdade havsörnen eller andra fåglar. Det handlade om att skaffa sig makt och inflytande över media, myndigheter och institutioner. Nazismen har ibland kallats den första gröna politiska rörelsen; exemplet med de grönas kamp mot DDT motsäger inte precis ett sådant påstående. 


   

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar