Från denna holländska anläggning skickas koldioxid till kommersiella växthusodlingar. Gissa om det kostar pengar. |
Nu har
“klimatforskningen” tagit ännu ett stort steg på vägen mot Frälsningen eller ”rädda
jorden och mänskligheten för våra barns skull”. Det handlar förstås om att suga
CO2 ur luften, en teknik som är både knepig och energikrävande. Men redan idag
finns det företag som ser chansen att tjäna pengar för all överskådlig framtid,
ty enligt sakkunskapen är detta något som vi får hålla på med i minst ett sekel
framöver! Annars går jorden under och alla våra barn och barnbarn med den!
Och vad ska man då göra
med den livgivande koldioxiden? Jo, den ska transporteras till kommersiella
växthus och därmed skapa ett trivselklimat för växterna som får dem att växa
fortare. Samtidigt ökar utsläppen från växthusen och vi får alltså en sorts
perpetuum mobile som kan ge klirr i kassan för hundratals år framöver. Rent
logiskt hade det förstås varit bättre att låta den ökande mängden CO2 komma all
växtlighet till godo genom att inte skicka in den i växthus, men logik och
klimatvetenskap är som bekant två helt skilda begrepp.
Inte oväntat är det EU
som backar upp denna form av återvinning som förkortas CCU (= Carbon Capture
and Utilisation). Tidigare förordades att överskottet av CO2 skulle grävas ner
i jorden ungefär som radioaktivt kärnavfall, men nu fokuserar man på
återvinning i stället. Fast det ena goda utesluter inte det andra, säger en
del.
Redan idag används CCU-tekniken inom vissa områden.
Kolsyran i läskedrycker kan t.ex. tas om hand på detta sätt (det handlar väl om
överskottet, annars skulle ju dryckerna inte vara kolsyrade). I Nederländerna
transporterar man CO2 från vissa industrier i Rotterdam till Westland, där
gasen pumpas in i stora växthusodlingar och får tomaterna att växa så det
knakar. Nu pratas det också om att använda CO2 i fordonsbränslen. Steelanol är namnet
på ett sådant projekt som går ut på att producera bioetanol med hjälp av den
koldioxid som stålverken släpper ut.
Det är sannerligen inget fel på uppfinningsförmågan när
det gäller kampen mot koldioxiden. Synd bara att den bygger på så vansinniga
förutsättningar och lösa antaganden. Men nu är bollen i rullning och korna
fortsätter att prutta och rapa.
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar